Den senaste studien Europeisk detaljhandel 2024-2025, utarbetad av GfK-Nielsen bekräftar att detaljhandeln i Europa gör motstånd, men tappar intensitet. Affärsvolymen på detaljhandel den växte bara med 3 % 2024 i EUjämfört med 5,5 % föregående år. Vilket tyder på en tydlig nedgång i konsumtionen. För egenföretagare och små spanska företag innebär detta sammanhang svårare att sälja och mindre utrymme att höja priserna.
Det visar rapporten också privat konsumtion avsedd för inköp i detaljhandel föll till 32,6 % 2024efter de senaste årens trend. De europeiska hushållen justerar utgifterna och prioriterar viktiga produkter på grund av den ackumulerade förlusten av köpkraft. Detta sätter press på småföretagen, som måste konkurrera mer om varje försäljning.
Dessutom belyser studien en strukturell förändring i köpbeteende: Den europeiska konsumenten antar permanenta sparstrategierjämför priser, letar efter rabatter och ökar användningen av egna märken. Inköpen växer också online, vilket tvingar många småföretag att tänka om sin strategi för att undvika att tappa kunder.
- Konsumtionen svalnar i Europa och tvingar oss att konkurrera mer på pris
- Inkomstskillnader villkorar konsumtionsutvecklingen
- Inflationen sjunker, men fortsätter att villkora varukorgen
- Stor konsumtion består samtidigt som köpet av icke-nödvändiga produkter minskar
- Generationsskiften påskyndar digitaliseringen av konsumtionen
Konsumtionen svalnar i Europa och tvingar oss att konkurrera mer på pris
Köpkraften i Europa ökade med 3 % 2024, men den gjorde det måttligt och ojämnt mellan länderna. Den genomsnittliga disponibla inkomsten i EU var 21 800 euro per personmen med viktiga skillnader mellan territorier. Luxemburg leder med 41 785 euro i köpkapacitet, medan Bulgarien avslutar tabellen med 8 969 euro.
Dessa skillnader förekommer inte bara mellan länder utan inom dem. Det finns regioner där köpkraften multipliceras med fem respekt för andra. Studien citerar fallet med Bulgarien, där Sofia-området, dess huvudstad, mer än fördubblar utgiftskapaciteten i det lantliga inlandet. I Tyskland överstiger vissa områden 68 000 euro i köpkraft per capita, jämfört med andra med mindre än 14 000.
Spanien noterade en BNP-tillväxt på 3,2 % 2024, enligt rapporten, vilket gjorde att en del av konsumtionen kunde upprätthållas. Spansk köpkraft utvecklades bättre än i ekonomier som Tyskland eller Frankrike, som hjälpte internhandeln. De ökade levnadskostnaderna har dock flyttat utgifterna mot basprodukter och ekonomiska format.
Inkomstskillnader villkorar konsumtionsutvecklingen
Inflationen fortsatte att dämpas i Europa 2024 efter pristoppar 2022 och 2023. Den genomsnittliga inflationen var 2,6 % i EUenligt GfK-studien. Även om det är lägre än tidigare år, fortsätter det att påverka konsumenternas beteende, särskilt i livsmedelsprodukter och väsentliga varor.
Rapporten förklarar det energi och konstgödsel fortsätter att göra livsmedelsproduktionen dyrarevilket upprätthåller pressen uppåt på priserna. 7 % av slutpriset på bearbetade livsmedel är fortfarande kopplat till energikostnader. Dessutom kvarstår spänningar i jordbrukets leveranskedjor på grund av konflikten i Ukraina och logistiska restriktioner.
I lönetermer växte de nominella lönerna med 4,5 % i genomsnitt i Europa, men Köpkraftens verkliga framsteg beror på varje land. I Tyskland ökade reallönerna med 3,1 %, medan nedgångar noterades på andra marknader som Irland och Finland. I Östeuropa, som Rumänien eller Polen, gav tvåsiffriga nominella ökningar en uppsving för den lokala konsumtionen.
Inflationen sjunker, men fortsätter att villkora varukorgen
Konsumtionsbeteendet var olika beroende på typ av produkt. Masskonsumtionen, det vill säga livsmedel och viktiga produkter, ökade med 3,6 % i Europa 2024som visar stabilitet i grundläggande kategorier. Dessa uppgifter förklarar varför stormarknader och lokala företag har upprätthållit aktivitet även under nedgången.
Däremot ökade handeln med icke-livsmedel endast med 1,8 % i EU. Försäljningen av mode, skor, elektronik och hemutrustning var mest påverkadeftersom många hushåll skjutit upp icke-brådskande köp. Endast ett fåtal länder, såsom Rumänien (18 %) och Slovakien (9,6 %), noterade betydande tillväxt i detta segment.
Rapporten pekar också på aktuella faktorer. 2024 års fotbolls-EM genererade en tillfällig ökning av försäljningen av mat och dryck i länder som Spanien och Storbritannien. Studien bekräftar dock att det var en specifik effekt som inte ändrade den allmänna trenden att begränsa konsumtionen.
Stor konsumtion består samtidigt som köpet av icke-nödvändiga produkter minskar
Ett av de viktigaste avsnitten i studien analyserar hur olika generationer köper. Generation X, i femtioårsåldern, är just nu den som konsumerar mest i Europaeftersom det koncentrerar stabil inkomst och utgiftskapacitet. De Millennials, För sin del spenderar de på varaktiga varor och tjänster; medan Generation Z prioriterar bekvämlighet och snabba inköp.
Det står det i rapporten Sparstrategier har blivit utbredda bland alla generationerfast med nyanser. Generation Z använder internet för att jämföra priser och leta efter erbjudanden. Millennials drar fördel av digitala rabatter och lojalitetsprogram. De Baby Boomers De minskar utgifterna för icke-nödvändiga produkter och prioriterar kampanjer.
Handeln online Han går också upp i vikt. I Spanien köpte 56 % av befolkningen online 2024enligt studien. Men det finns viktiga skillnader: bara 20 % av dem med låg utbildning köper online, jämfört med 55 % med hög utbildningsnivå. Detta skapar möjligheter och utmaningar för fysisk handel som ännu inte är digitaliserad.
Generationsskiften påskyndar digitaliseringen av konsumtionen
Territoriella skillnader påverkar också konsumtionen. Stadsområden och provinser med en ung befolkning köper mer online och har större teknisk affinitet. I Spanien sticker Madrid och Gipuzkoa ut, med en digital köppotential som är upp till 17 % högre än det nationella genomsnittet. De är territorier där den kommersiella konkurrensen är starkare.
Studien drar slutsatsen att Europeisk handel kommer in ett skede av påtvingad anpassning. Konsumenter köper med mer planering, letar efter konkurrenskraftiga priser och använder fler digitala kanaler. För egenföretagare och små spanska företag bekräftar dessa uppgifter behovet av att justera sortiment, priser och försäljningskanaler för att upprätthålla konkurrenskraften i en miljö som inte längre är lätt att växa.
