- Tre nya kostnadsökningar för små och medelstora företag som Díaz vill tillämpa 2026
Arbetsmarknads- och socialekonomiminister Yolanda Díaz vill under årets sista månader genomföra minst tre olika åtgärder som kan utlösa kostnader av egenföretagare och småföretag med start 2026.
Bland de åtgärder som Díaz snart vill införa är: ”stor uppgång” av den interprofessionella minimilönen (SMI), som nyligen erkändes av arbetsministern själv, en reform av orättvis uppsägning, som skulle öka den ersättning som företag måste betala, och det obligatoriska genomförandet av digital tidskontroll i alla små och medelstora företag med anställda.
Å ena sidan avser regeringen att den SMI uppdateras automatiskt med konsumentprisindex (KPI) och aldrig gå under 60 % av medellönen; förutom att eliminera möjligheten att absorbera ökningen genom olika bonusar. Å andra sidan studerar han att höja avgångsvederlag så att de är ”verkligt återställande”, med hans egna ord, och mer avskräckande.
Till detta kommer det nära förestående godkännandet av en obligatorisk digital registrering som kommer att ersätta pappersark och kräva nya tekniska investeringar, utan att ens behöva gå igenom parlamentet.
Tre nya kostnadsökningar för små och medelstora företag som Díaz vill tillämpa 2026
Nedan går vi igenom de åtgärder som Díaz vill genomföra och som kan öka arbetskostnaderna för egenföretagare och små och medelstora företag med anställda under de kommande månaderna.
”Viktigt” och automatiska ökningar av SMI
Den andre vicepresidenten och ministern för arbete och socialekonomi, Yolanda Díaz, meddelade det Från och med 2026 avser den att tillämpa betydande höjningar av den interprofessionella minimilönen (SMI)inom en strukturell reform som syftar till att frikoppla dess utveckling från kollektiva förhandlingar.
Enligt de linjer som redan har utvecklats skulle den nya modellen introducera en automatisk uppdatering av SMI var sjätte månad baserat på KPI. Så att minimilönen omvärderas utan behov av förhandling och upprätthåller köpkraften mot inflationen.
Vidare vill regeringen hindra företag från att använda bonusarna eller lönetillägg för att nå SMI-talet, så att detta belopp betalas i sin helhet som en grundlön, utan tilläggen lämnas åt sidan och läggs till separat.
Fram till nu, enligt kompensations- och absorptionsprincipenkan egenföretagare använda vilket begrepp som helst som är lön och homogent, såsom tjänsteår, tilläggsansvar eller extra lön, för att höja grundlönen och nå SMI.
Dessutom gick en dom från Högsta domstolen längre, och innehöll variabla begrepp som kan beaktas vid beräkning av SMI. De tydligaste exemplen skulle vara produktivitetsbonusar eller försäljningsprovisioner. ”De är begrepp som arbetaren får årligen och även om de inte är ersättning eller absorption som vanligt, är de en lön i årlig beräkning och därför kan de kompenseras och absorberas”, säger Jaume Barcons, arbetsjurist på Barcons-byrån.
Slutligen arbetsministeriet planerar att förankra SMI till ett permanent golv motsvarande 60 % av medellönen i Spanien, i linje med den europeiska sociala stadgan. Vilket skulle innebära att den placeras i ett intervall på mellan 1 410 och 1 470 euro per månad, enligt aktuella uppgifter. Sammantaget skulle dessa åtgärder innebära en märkbar ökning av arbetskostnaderna för små och medelstora företag och egenföretagare, som skulle se att minimilönen inte längre är beroende av specifika avtal och regleras automatiskt och på ett mer krävande sätt.
Högre ersättning till egenföretagare eller företag som säger upp en anställd
Ett annat av Yolanda Díaz stora mål är reformera orättvis uppsägning så att företagen tar på sig högre ersättning och uppsägningen är, med ministerns ord, ”verkligt återställande” för arbetaren.
För närvarande föreskriver lagstiftningen ersättning på 33 dagar per arbetat år med maximalt 24 månatliga betalningar, medan kontrakt före 2012 bibehåller beräkningen av 45 dagar per år fram till detta datum. Díaz anser att detta system är otillräckligt och att uppsägningen utan skälig anledning förblir ”för billigt”” för företag.
Ministeriet för arbetsmarknad och social ekonomi har redan öppnat bordet för social dialog och gett fackföreningarna tre veckor på sig att lägga fram ett gemensamt förslag om hur man ska reformera denna modell.
Debatten kommer dock i ett komplext sammanhang, eftersom Högsta domstolen nyligen har ratificerat att den nuvarande regleringen av uppsägning i Spanien är proportionerlig, återställande och i enlighet med lagen, en ståndpunkt som också stöds av arbetsgivarna.
Trots det vidhåller Díaz sin avsikt att ändra regeln för att skärpa företagssanktioner och ”stärka skyddet” för uppsagda arbetstagare utan motiverad anledning.
Obligatorisk tidskontroll genom digitala program
Arbetsministeriet utvecklar också sin plan för alla små och medelstora företag och egenföretagare med anställda att anta ett system med digital tidskontroll, som definitivt ersätter bladen på papper som majoriteten fortfarande använder, en åtgärd som började påskyndas efter riksdagens ”nej” till propositionen om arbetstidsförkortning.
Målet är att modernisera registreringen av arbetstider och låta Yrkesinspektionen få tillgång till uppgifterna på distans, vilket garanterar fullständig spårbarhet av arbetade timmar. Enligt ministern kommer ministerrådet snart att godkänna det nya dekretet, som kommer att fastställa de tekniska villkoren och efterlevnadsvillkoren för alla företag.
Efter flera veckors granskning har utkastet till kungligt dekret redan antagits offentlig utfrågningsom avslutades den 20 oktober, och som för närvarande är i händerna på statsrådet, som ansvarar för att utfärda dess juridiska rapport. Detta steg är nyckeln till att säkerställa textens överensstämmelse med den rättsliga och europeiska ordningen, och kan pågå mellan en och två månader innan dekretet återvänder till ministerrådet för slutgiltigt godkännande.
Om processen bibehåller denna rytm, Den nya digitala tidsregistreringen kunde godkännas före årets slut eller senast i början av 2026. Den brådskande handläggning som regeringen valt undviker att den passerar genom riksdagen, vilket avsevärt snabbar upp tidsfristerna och gör att regeln kan tillämpas inom några veckor när den är klar.
Men den åtgärd kommer att utgöra en stor utmaning för småföretag: när dekretet har offentliggjorts i den officiella statliga tidningen (BOE), kommer egenföretagare och små och medelstora företag endast att ha 20 kalenderdagar att anpassa sig till det nya systemet digital. Det kommer att innebära investeringar i godkänd och operativ programvara på mindre än en månad, en marginal som många mikroföretag anser vara otillräcklig med tanke på deras begränsade tekniska och ekonomiska kapacitet att implementera digitala lösningar på så kort tid.
