Lagförslaget som lades fram till offentligt samråd av ministeriet för arbetsmarknad och socialekonomi om att minska arbetsdagen till 37,5 timmar Det återspeglar också den digitala frånkopplingen av anställda.
Som det står i texten ”är det avsett att förena i en enda föreskrift den spridda förordningen i frågan, som införlivar vissa aspekter av det frånkopplingsavtal som förhandlats fram i Europeiska unionen och även av VI AENC. Vidare tilläggs att denna rätt kommer att vara omistligså att egenföretagaren eller affärsmannen måste ”garantera en sådan rätt genom att hänvisa motionsformerna till kollektiva förhandlingar.”
Källor från Yrkesinspektionen förklarade för denna tidning att även om rätten till digital frånkoppling godkändes 2018 kan en större kontroll i denna fråga förväntas efter godkännandet av propositionen om arbetstidsförkortning. I denna fråga förklarade de arbetsaktivister som tillfrågades av denna tidning också att det finns två viktiga luckor som kan bli föremål för reglering med de nya reglerna: kravet i protokollet – som redan är obligatoriskt för företag – eller obligatorisk digital frånkopplingspolicy, och skapandet och klassificeringen av särskilda sanktioner mot kränkningen av denna rättighet.
Lagförslaget om arbetstidsförkortning ska öka kontrollen över digital frånkoppling
Rätten till digital frånkoppling var redan reglerad med den organiska lagen om dataskydd från 2018 och den senare ändringen av artikel 20a i arbetstagarstadgan, men, som förklarats av källor från inspektionen, kommer den nya texten att förena spridda regler om saken.
Även om dessa källor tvivlade på att strängare restriktioner – som t.ex förbjuda skicka e-postmeddelanden utanför arbetstid -, sörja för större reglering och precision i utvecklingen av digital frånkoppling, och påminde om att Europaparlamentets rekommendation är att det ska finnas en gemensam reglering för alla medlemsländer, som inte finns idag. Därför ”förväntas det att dessa riktlinjer kommer att visas senare i ett direktiv.”
”Det finns strängare lagstiftning, som den portugisiska, som förhindrar att e-post skickas utanför arbetstid. Det händer inte här för tillfället, egenföretagare kan skicka e-postmeddelanden utanför arbetstid, men arbetare behöver inte svara på dessa e-postmeddelanden”, förklarade de till detta medium.
I denna mening anger propositionen att denna rättighet kommer att regleras genom att införliva några aspekter av det frånkopplingsavtal som förhandlats fram i Europeiska unionen och även det senaste avtalet för sysselsättning och kollektiva förhandlingar (AENC).
Som klargjorts av Yrkesinspektionen tyder redan EU:s frånkopplingsavtal på att uppkomsten av nya former av sysselsatt arbete, som t.ex. den massiva implementeringen av telematikmedel -den oundvikliga användningen av mobiltelefoner och datorer- och distansarbete, De innebär ett behov av att avgränsa gränserna för rätten till digital frånkoppling. ”Det måste garanteras att arbetare kopplar bort digitalt, att de vilar och att tillhandahållandet av tjänsten garanteras under förhållanden av säkerhet och hälsa.”
För närvarande är bristande efterlevnad av rätten till digital frånkoppling sanktionerad av LISOS, med belopp som sträcker sig från 751 euro till 7 500 euro för de svåraste fallen. ”Om verksamheten tvingar dig att svara utanför arbetstid är det en extra timme, och du bryter mot vilotiden. Ett grovt brott, straffbart med 7 500 euro. Sedan finns det kollektivavtal som fastställer timmar av digital frånkoppling, tider då man kan skicka mejl eller inte… I dessa fall ska man följa vad kollektivavtalet fastställer, men Man måste alltid förbättra vad lagen slår fast”.
Under pandemin har vissa företag redan drabbats av sanktioner från inspektionen för denna typ av situationer. Kränkningen fanns redan, men nu innebär nya telematikanvändningar, såsom den ständiga användningen av mobiltelefoner, behovet av att öka regleringen av denna rättighet, enligt dessa källor.
I den meningen kommer testlägen som e-post, WhatsApp eller samtal att ta vikt, även om många småföretag fortfarande anpassar sig till alla regler i dataskyddslagen, vilket har medfört många förändringar de senaste åren.
Dessutom slår lagförslaget fast att det kommer att garanteras att ”avvisning eller underlåtenhet att sköta kommunikation från arbetstagaren utanför sin arbetstid inte får ge upphov till negativa konsekvenser eller repressalier eller mindre gynnsam behandling.”
Detta är de sanktioner som egenföretagare skulle möta för att inte följa rätten till digital frånkoppling
För tillfället är överträdelsen för brott mot den digitala frånkopplingen sanktionerad genom LISOS. Överträdelsen anses vara allvarligoch inkluderar ”överträdelse av reglerna och lagliga eller överenskomna gränser avseende arbetstid, nattarbete, övertid, kompletterande timmar, raster, semester, tillstånd, registrering av arbetstid och i allmänhet arbetstid.”
Denna överträdelse medför ett straff i sin lägsta grad, från 751 till 1 500 euro, i sin genomsnittliga grad av 1 501 till 3 750 euro; och på sin högsta nivå från 3 751 till 7 500 euro. Men om sanktionerna inträffar som ett resultat av överdriven användning av datorn – eller mobiltelefonen eller någon annan digital enhet genom vilken den anställde kontaktas – skulle de redan vara allvarliga överträdelser när det gäller förebyggande av arbetsrisker, så sanktionerna kan uppgå till 49 180 euro.
På samma sätt rapporterade denna tidning för några månader sedan att arbetsministeriets avsikter, som förklarats av statssekreteraren Joaquín Pérez Rey, var att även ändra dessa belopp och att inspektionen skulle börja sanktionera dessa metoder individuellt för varje arbetstagare. Detta kan, som experter påpekade då, innebära en skärpning av sanktionerna för vissa företag.
Den nya förordningen kommer att stärka företagens skyldighet att ha ett digitalt frånkopplingsprotokoll
Dataskyddslagstiftningen kräver också att alla företag utveckla ett internt digitalt frånkopplingsprotokoll eller policy, som idag, enligt de arbetsexperter som denna tidning konsulterat, är en av de skyldigheter som väcker flest frågor och som påverkar företagen långsammare, vilket försenar dess fullgörande.
”Problemet är inte så mycket i reglering, utan i efterlevnad. Där företag inte bara utvecklar protokoll, utan också genomför de utbildnings- och medvetandeåtgärder som krävs enligt lag. (Att utveckla ett digitalt frånkopplingsprotokoll) är en av företagens mest ouppfyllda arbetsförpliktelser”, förklarade Estela Martín, arbetsjurist och DirCom på Sincro, för detta medium.
Det finns luckor när det gäller utvecklingen av dessa digitala frånkopplingspolicyer, som är nödvändiga för att företag ska kunna följa dataskyddslagen; särskilt, om utbildning och informationsåtgärder att egenföretagare måste utföra med ansvariga anställda, så de utesluter inte att lagstiftningsutvecklingen pekar i denna riktning, eftersom, i slutändan, denna digitala frånkopplingspolicy Det är obligatoriskt för företag.
”Lagen talar om dessa åtgärder, men kollektivavtal i allmänhet beskriver inte hur dessa utbildningsåtgärder ska se ut. Här behövs reglering: vilket innehåll de ska ha, ja de ska ha ett minsta antal timmar per år, vilka aspekter de ska fokusera på.”
De arbetsaktivister som konsulterades förklarade också det de finns inteför nu, särskilda sanktioner för att kränka rätten till digital frånkoppling, så om en gemensam reglering förväntas på europeisk nivå kan de bli en av nycklarna i den nya förordningen. ”Som sådan finns det ingen specifik sanktion. Det ses som ett brott mot vilotiden. Men det finns ingen specifik sanktion som är typisk för LISOS.
Enligt Martín talar utkastet till dekret för arbetstidsförkortning om att sammanföra de olika förordningar som för närvarande reglerar digital frånkoppling till en enda förordning – kanske genom arbetarstadgan. Men det är värt att komma ihåg att för tillfället, Inspektionen kan nu sanktioneraäven om det finns få avgöranden i domstolarna.
