Hittills har det främsta resultatet av det europeiska året för färdigheter varit att öka medvetenheten. Men mer systemförändringar måste ske för att verkligen ta itu med kompetensbrist.
2023 var året Twitter förvandlades till X; året då EU äntligen antog sin AI-lag efter år av övervägande; och året Irland skickade sin första satellit ut i rymden.
Kanske mindre märkbart var det också det europeiska kompetensåret. Detta var ett initiativ som nämndes av EU:s ordförande Ursula von der Leyen i hennes tillståndstal i 2022.
”Vi behöver mycket mer fokus i vår satsning på yrkesutbildning och kompetensutveckling. Vi behöver bättre samarbete med företagen, eftersom de vet bäst vad de behöver. Och vi måste matcha dessa behov med människors ambitioner. Men vi måste också attrahera rätt kompetens till vår kontinent, kompetens som hjälper företag och stärker Europas tillväxt”, sa hon och redogjorde för planens tillvägagångssätt.
Även om det inte genererade så många rubriker som Elon Musks senaste upptåg eller ångesten kring generativ AI, är det europeiska kompetensåret värt att titta tillbaka på – det är trots allt en politik som fortsätter att påverka både europeiska arbetare och företag.
Trogen von der Leyens vision omfattar den akademin, industrin och alla som vill lära sig en ny färdighet. Det läggs särskild tonvikt på digital kompetens och livslångt, tillgängligt lärande.
Året startade officiellt den 9 maj, vilket är Europadagen, och det kommer att pågå till samma datum 2024 – så förvänta dig ett fortsatt fokus på kompetens under de närmaste månaderna och därefter. I februari 2024, till exempel, kommer den statliga myndigheten Skillnet Ireland att vara värd för en konferens tillägnad ”livslångt lärande, ge människor och företag möjlighet att bidra till de gröna och digitala övergångarna, stödja innovation och konkurrenskraft över hela Irland.”
Medvetenheten ökar
Hittills har det främsta resultatet av det europeiska året för färdigheter varit att öka medvetenheten. Initiativ som den europeiska plattformen för digitala färdigheter och jobb har utökats och mikrokrediter – eller korta, universitetsackrediterade flexibla lärandekurser – har verkligen tagit fart i Irland.
Nyligen genomförda studier, som Hays Ireland 2024 Salary and Recruiting Trends Guide, har funnit att majoriteten av irländska arbetsgivare värdesätter kompetens framför examina när det gäller att anställa kandidater. Detta är en positiv utveckling för många av Irlands företag som aktivt försöker fylla kompetensbrist. Det är också bra för personer som vill arbeta men som inte har tagit den traditionella examensvägen; Att fokusera på kompetensförsörjning och livslångt lärande är en win-win både för arbetare och för industrier som konstruktion, teknik och förnybar energi som ropar efter talang.
Om det europeiska kompetensåret har gjort tillräckligt återstår att se; talangbristen som många europeiska industrier står inför är så akut att det kommer att ta år av ansträngningar att ta itu med dem – och Irland är inte annorlunda.
Utmaningar som många sektorer står inför är fortfarande uppenbara
Nyligen släppte den statliga myndigheten Solas sin National Skills Bulletin för 2023, som lyfte fram betydande rekryteringsutmaningar och akuta krav på talang, särskilt inom områden som IKT. Inom STEM-sektorn fanns det anmärkningsvärda talangklyftor inom alla områden av teknik, underhåll och labbteknik, mjukvaruutveckling, IT och medicinsk vetenskap.
Efter att rapporten släppts krävde ledarna för Science Foundation Irelands (SFI) AMBER-forskningscenter för avancerade material och bioteknik för att inrätta en särskild grupp för att ta itu med kompetensbrist inom vetenskap.
”Det blir svårare att rekrytera doktorander, MSc-studenter och praktikanter”, säger AMBERs vetenskapliga chef Prof Mick Morris. ”Detta behov av kvalificerad arbetskraft inom vetenskaps- och forskningssektorn tillsammans med rapportens erkännande av krav på om- och kompetensutveckling för att möta den gröna omställningen och för att möta klimatförändringarna kräver omedelbara åtgärder.”
Mycket gjort, mer att göra?
Förra månaden stod framtida kompetenskrav i fokus på ett seminarium som anordnades av Europeiska kommissionens representation i Irland och Eurofound, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor. Irländska och EU:s beslutsfattare och intressenter, såväl som nationella regeringsrepresentanter samlades i Europahuset för att utvärdera det europeiska året för färdigheter i ett irländskt sammanhang.
Minister för vidareutbildning och högre utbildning, forskning, innovation och vetenskap Simon Harris, TD, erkände att ”vår ekonomi står inför allvarlig kompetensbrist”.
”Denna fråga är mest påtaglig inom områdena konstruktion, digitala färdigheter och gröna färdigheter,” tillade han och upprepade Morris – och andras – oro. Harris sa att regeringen skulle fortsätta att arbeta med att ta itu med talangbrist och bygga en motståndskraftig arbetskraft.
Men som det europeiska året för färdigheter har visat hittills handlar det om att ta itu med endemisk kompetensbrist om mer än att hålla tal på seminarier. Att öka medvetenheten är bra, och det är en början, men det räcker inte.
”För att fylla sysselsättningsklyftorna finns det två sidor: jobb måste vara attraktiva och arbetssökande måste vara kvalificerade. Därför måste jobbkvaliteten åtgärdas – löner, arbetsvillkor, icke-diskriminering, offentliga tjänster till överkomliga priser”, säger Eurofounds verkställande direktör, Ivailo Kalfin.
