Kyndryls Nick Drouet säger att för att komma till rätta med den växande bristen på teknisk kompetens behöver utbildningsinstitutioner, industriaktörer och regeringar ett nytt tillvägagångssätt.
Tekniksektorn står inför en kritisk kompetensbrist. Till exempel rapporterade den brittiska regeringen att den digitala kompetensgapet kostar den brittiska ekonomin cirka 63 miljarder pund per år. Längre bort visade European Digital Economy and Society Index att var tredje person som arbetar i Europa saknar grundläggande digitala färdigheter.
Även om omfattningen och konsekvenserna av kompetensbristen är allmänt erkända, fortsätter den att växa. Så, vad är det som orsakar gapet?
I en nyligen genomförd Forbes-studie, The IT Skills Gap Report, noterade respondenterna att de tre främsta orsakerna till kompetensgapet är; misslyckande med att hänga med i takten i den tekniska förändringen (42 procent), brist på utbildnings- och utvecklingsmöjligheter (41 procent) och frånvaron av relevanta utbildningsprogram (37 procent). I slutändan finns det en koppling mellan läroplanen som lärs ut i skolor och de tekniska färdigheter som krävs på arbetsplatsen.
Som det ser ut misslyckas utbildningssystemet med att förbereda eleverna för framgång. Resurserna som används för att lära eleverna om IT och teknik är ofta föråldrade vid undervisningstillfället och kommer att vara överflödiga när studenten kommer in i arbetsstyrkan. Så hur kan vi bättre förbereda eleverna idag för morgondagens arbetsplats?
Skolor och pedagoger behöver fokusera mindre på att lära eleverna om specifika teknologier och mer på kompetensutveckling och problemlösningsförmåga. Att lära sig om tillämpningen av teknik är mer fördelaktigt i det här fallet än en djupgående förståelse av själva tekniken.
Teknikbranschen utvecklas snabbt, och läroplanen måste spegla det. Vi kan inte förvänta oss att lärare utvecklar en ny läroplan varje år, men vi kan anta ett mer flexibelt tillvägagångssätt, förse specialistlärare med frekvent utbildning och i nära samarbete med branschexperter för att säkerställa att eleverna lär sig om verkliga tillämpningar av befintliga och framväxande teknologier. För att åstadkomma förändring måste regeringar, utbildningsinstitutioner och tekniska industriledare arbeta tillsammans mot samma mål.
Förändringar i Storbritannien
Den nya brittiska Labour-regeringen har redan lagt fram planer för att minska kompetensgapet. I juli beskrev kungens tal den nya regeringens lagstiftningsagenda för året, och lyfte fram ett välkommet fokus på kompetens och vidareutbildning. Labour strävar efter att höja utbildningsstandarden och bryta hinder för möjligheter genom att upprätta Skills England Bill, ett nytt partnerskap med arbetsgivare i centrum.
Skills England kommer att sträva efter att samla centrala och lokala myndigheter, företag, utbildningsleverantörer och fackföreningar för att möta kompetensbehoven över hela landet. Organisationen ska identifiera den utbildning för vilken tillväxt- och kompetensavgiften kommer att vara tillgänglig – en viktig reform som kommer att ge företagen mer flexibilitet att lägga avgiftsmedel på utbildning för den kompetens de faktiskt behöver, vilket arbetsgivarna länge har efterlyst.
Den brittiska regeringen lovade också att reformera lärlingsavgiften för att hjälpa till att finansiera lärlingsprogram. I sitt manifest sa Labour att reformen skulle gå hand i hand med inrättandet av Skills England och inkludera skapandet av en ny, flexibel ”tillväxt- och kompetensavgift” som bättre förbereder eleverna med de färdigheter som efterfrågas.
Specifika tekniska färdigheter
Det finns för närvarande tre nyckelområden där efterfrågan på kvalificerad arbetskraft överstiger utbudet; AI, cybersäkerhet och teknisk skuldminskning.
Antagandet av AI har snabbt accelererat under de senaste 12 månaderna och kommer bara att fortsätta. Även om grunderna för AI kan läras ut, är det mycket mer utmanande att lära ut de överförbara färdigheter som behövs för att hantera förändrade domänkrav. Arbetsgivare bör överväga en individs förståelse och kapacitet inom en rad olika AI-färdighetskategorier, till exempel maskininlärning, algoritmer, förstärkningsinlärning, strukturerat frågespråk och matematik. Nästa generations teknik kräver ett nytt ramverk för kompetensinkludering, inte ett CV.
På samma sätt måste cybersäkerhetskandidater bedömas mot ett ramverk för kompetensinkludering, inte en stel lista med meriter. Eftersom organisationer i allt högre grad förlitar sig på digital teknik, har efterfrågan på en robust cybersäkerhetsarbetskraft för att skydda kritiska nätverk snabbt ökat. Vi måste bygga hållbara cybertalanger inom organisationer för att ge människor möjlighet att lära sig och utveckla färdigheter på jobbet.
Tekniska skulder – den ackumulerade kostnaden för att underhålla och stödja äldre IT-system – utgör en annan utmaning eftersom många arbetare med kunskap om dessa system går i pension. Utan denna äldre systemkunskap kämpar stora företag ofta för att gå framåt i den takt de behöver.
Om vi ska överbrygga den tekniska kompetensklyftan måste det vara en kollektiv insats. Regeringsinitiativ som Skills England är ett viktigt steg i rätt riktning, men arbetsgivarna har också en stor roll att spela.
Det tekniska landskapet förändras, och det är också sättet som människor lever och arbetar på. Människor arbetar inte längre på samma företag i 10, 20 år, arbetar inom olika områden i samma organisation – de flyttar runt för att skaffa sig erfarenhet.
Med detta i åtanke måste organisationer göra en mer proaktiv ansträngning för att dela kompetens, så att anställda med djupgående erfarenhet av äldre system delar sin kunskap med de som har erfarenhet av framväxande teknologier och vice versa.
Att göra ett åtagande att investera i kunskaps- och kompetensutveckling kommer att hjälpa organisationer att skapa karriärmöjligheter för anställda, attrahera motiverade kandidater och driva innovation.
Av Nick Drouet
Nick Drouet är teknisk chef på IT-infrastrukturtjänstleverantören Kyndryl.
