Abbotts Jasmine Swift diskuterar hur en karriär inom teknik är mycket mer än bara ytterligare nio till fem.
”Att växa upp i ett ingenjörshushåll formade min nyfikenhet från tidig ålder”, förklarar Jasmine Swift, senior processprojektingenjör på sjukvårdsföretaget Abbott.
”Min pappa var ingenjör och jag var ständigt omgiven av samtal om problemlösning, design och innovation.
”Den exponeringen gav mig en allmän förståelse för tekniska principer långt innan college, och det väckte en fascination för hur saker fungerar.”
Hon ”såg inte bara ingenjören som ett jobb”, utan ser det istället som ett fordon genom vilket proffs kan ”skapa lösningar som gör livet bättre”.
”Den grund, som stärkts genom min utbildning och karriärerfarenheter, gjorde att det kändes naturligt att välja den här vägen. Det är en karriär där nyfikenhet möter genomslag och det var det som lockade mig.”
Vad är det bästa med att arbeta inom detta område?
Det bästa är känslan av syfte och effekt. Varje projekt jag arbetar med bidrar till att förbättra hälsa och kost för människor runt om i världen. Det är en kraftfull motivator. Det är inte bara ingenjörskonst för ingenjörens skull; det är ingenjörskonst som förändrar liv.
Jag älskar också variationen och utmaningen. STEM är aldrig statiskt. Det finns alltid en ny teknik, ett nytt problem att lösa eller ett nytt sätt att göra processer mer effektiva och hållbara. Det får mig att lära mig och växa varje dag, och det är något jag värdesätter.
Vilken är den mest spännande utvecklingen du har sett inom din bransch sedan du började arbeta inom den?
Utvecklingen av automatisering och dataanalys har varit otrolig att bevittna. När jag först började var många processer fortfarande mycket manuella och förlitade sig på operatörserfarenhet och traditionella kontroller. Idag använder vi smarta sensorer, prediktiv modellering och realtidsdata för att optimera prestanda och minska variationen.
Det som gör mig mest upphetsad är hur dessa teknologier inte bara gör processer snabbare, de gör dem smartare och mer hållbara. Till exempel kan prediktivt underhåll förhindra stillestånd innan det inträffar, och avancerad analys hjälper oss att minimera avfall och energianvändning.
Det är ett skifte från reaktivt till proaktivt, och det förändrar hur vi tänker kring tillverkning. Att se denna digitala transformation utvecklas påminner mig om varför jag valde ingenjörskonst – det handlar om ständiga förbättringar och att forma framtiden.
Vilken aspekt av ditt jobb hade du svårt att ta tag i?
Tidigt i min karriär kämpade jag med intressentanpassning. Tekniska lösningar är inte bara tekniska, de involverar människor, prioriteringar och tidslinjer. Jag var tvungen att lära mig att framgång beror lika mycket på kommunikation och samarbete som på teknisk expertis.
Det var en förändring i tankesättet: att gå från ”Jag måste lösa det här problemet” till ”Jag måste ta med alla på resan”. Med tiden utvecklade jag färdigheter i aktivt lyssnande, empati och tydlig kommunikation, vilket har gjort mig till en starkare ledare och en bättre ingenjör.
Hur övervanns utmaningarna?
En av de tuffaste utmaningarna har varit att arbeta med ett projekt som började som ett litet initiativ och sedan förvandlades till ett betydelsefullt och strategiskt projekt för vår sajt – ett projekt jag fortfarande leder idag.
Uppskalningen var enorm och med den följde ökad synlighet, snäva tidslinjer och höga förväntningar. Att hantera denna övergång krävde att jag bytte från ett tekniskt tänkesätt till en strategisk ledarroll. Plötsligt handlade det inte bara om tekniska lösningar utan om att anpassa intressenter, hantera risker och hålla ett mångsidigt team motiverat under press.
För att navigera i detta fokuserade jag på att bryta upp arbetet i tydliga faser, bygga en stark teamdynamik och upprätthålla transparent kommunikation. Jag lutade mig också mycket åt mentorskap och coachning för att stärka mina ledarskapsförmåga. Denna erfarenhet fortsätter att lära mig motståndskraft, anpassningsförmåga och vikten av samarbete. Det är ett avgörande kapitel i min karriär som visar att tillväxt ofta kommer från att jag hamnar i obehag.
Om du hade makten att ändra något inom STEM-sektorn, vad skulle det vara?
Jag skulle fokusera på att göra STEM-karriärer mer tillgängliga och inkluderande. När olika perspektiv möts skapar vi bättre lösningar och starkare team. Men förändring måste börja tidigt.
Alltför ofta växer barn upp med en snäv syn på hur ingenjörskonst ser ut, och föreställer sig vanligtvis någon i hjälm på en byggarbetsplats. Jag skulle älska att se skolor aktivt utbilda elever om det breda utbudet av ingenjörsroller, från processdesign till dataanalys till hållbarhet.
Att visa unga människor bredden av möjligheter kan inspirera nästa generation av innovatörer och bryta ner stereotyper som begränsar potentialen.
Vilka av dina personlighetsdrag gör dig bäst lämpad för ditt jobb och denna sektor?
Nyfikenhet och anpassningsförmåga är kärnan i allt jag gör. Nyfikenhet driver mig att fråga ”varför” och ”hur” varje dag, oavsett om det handlar om att förstå en process, att felsöka ett problem eller att utforska ny teknik. Det får mig att lära mig och växa, även när svaren inte är uppenbara.
Anpassningsförmåga är lika viktigt eftersom STEM ständigt utvecklas. Projekt förändras, prioriteringar ändras och oväntade utmaningar uppstår. Att kunna pivotera snabbt, hålla mig lugn under press och hitta kreativa lösningar har varit avgörande för min framgång.
Jag skulle också lägga till motståndskraft och empati. Resiliens hjälper mig att ta mig igenom motgångar utan att tappa helheten ur sikte, och empati gör att jag kan få kontakt med människor. Engineering handlar inte bara om maskiner och data; det handlar om samarbete och att förstå den mänskliga sidan av varje beslut.
Finns det något i ditt privatliv som hjälper dig eller har hjälpt dig i ditt jobb?
Definitivt. Att växa upp med min far som ingenjör gav mig en tidig uppskattning för problemlösning och innovation. Den exponeringen gav mig en grund som jag har byggt på genom college och min karriär. Att ha den förståelsen tidigt i livet gjorde att tekniska koncept kändes mindre skrämmande och gav mig självförtroende att ta mig an utmaningar direkt.
Med tiden har jag stärkt den basen med formell utbildning och praktisk erfarenhet, men nyfikenheten och det logiska tänkandet jag lärde mig hemma vägleder mig fortfarande varje dag. Det är en påminnelse om att våra rötter ofta formar hur vi leder och skapar.
Hur skapar du kontakter med andra i STEM-gemenskapen?
För mig handlar det att bygga kontakter om att vara avsiktlig och autentisk. Jag söker aktivt efter möjligheter att engagera mig genom professionella nätverk, branschkonferenser eller interna grupper som Women Leaders of Abbott. Dessa utrymmen låter mig dela idéer och lära av andra. STEM-gemenskapen trivs med samarbete, och varje anslutning är en chans att lära sig något nytt eller väcka innovation.
Vilket råd skulle du ge till någon som funderar på en karriär inom ditt område?
Var nyfiken och orädd. Engineering handlar om att lösa problem, och de bästa lösningarna kommer ofta från djärva idéer och olika perspektiv. Var inte rädd för att ställa frågor, även de ”enkla”, och sök möjligheter som sträcker dig utanför din komfortzon.
En av mina favoritinsikter från Brené Browns bok Våga leda är att ”tydligt är snällt”. I STEM är tydlighet viktig – oavsett om du förklarar en design, leder ett projekt eller leder ett team. Kommunicera öppet, sätt tydliga förväntningar och dra dig inte för tuffa samtal. Det skapar förtroende och gör samarbetet starkare.
Kom också ihåg att STEM inte bara handlar om tekniska färdigheter; det handlar om mod, kreativitet och anknytning. Bygg ditt nätverk, hitta mentorer och sluta aldrig lära dig. Varje utmaning är en möjlighet att växa och varje misslyckande är en språngbräda mot framgång.
