Arbetsministeriet fortsätter med sin avsikt att minska den maximala arbetsdagen i Spanien. För tillfället fortsätter förhandlingarna mellan regeringen, facken och arbetsgivarföreningarna CEOE och CEPYME. Trots viljan från den verkställande för genomföra denna åtgärd så snart som möjligt, Spänningen vid förhandlingsbordet har ökat de senaste veckorna.
Nyligen har den spanska federationen av företagsorganisationer (CEOE) kritiserade brist på ”social dialog” av den verkställande makten att förhandla om denna åtgärd. Faktum är att ordföranden för National Federation of Self-Employed Workers Associations (ATA) och även vice ordförande för CEOE förklarade i torsdags att ”det är ingen mening” för arbetsgivarna att lägga fram ”anklagelser” till Arbetsmarknadsdepartementets förslag om arbetstidsförkortning, om den frågan är något som redan är ”beslutat” av regeringen.
Så mycket att det utkast som den verkställande ledningen har lagt till dialogbordet inkluderar i sitt första övergångsbestämmelsen de Exakta datum från ikraftträdandet av denna åtgärd. Arbetsministeriets avsikt är att minska arbetsdagen i Spanien nästan omedelbart och i två faser: först till 38,5 timmar 2024 och sedan till 37,5 timmar 2025.
Vilka tidsfrister vill regeringen ge för företag att minska sina anställdas maximala arbetstid?
Även om arbetsreformer vanligtvis åtföljs av en övergångsprocess – på månader, eller ibland mer än ett år – så att företag, och särskilt egenföretagare och småföretag,anpassa sig till förändringen och extrakostnader för åtgärdenutkastet till arbetstidsförkortning som denna tidning först kunde få tillgång till, verkar inte överväga en sådan övergång.
Faktum är att det i sin övergångsbestämmelse först markerar som det första datumet för ikraftträdandet av arbetsdagens förkortning till 38,5 timmar i år och slutförandet av denna första fas skulle också vara 2024. Sedan skulle den andra fasen börja så snart 2025 börjar.
Maximal arbetsdag gäller under 2024
Utkastet delar upp arbetstidsförkortningens ikraftträdande i två tillämpningsfaser: 2024 och 2025. För den första nedsättningen, från 40 timmar till 38,5 timmars veckor, står det i dokumentet att åtgärden skulle börja gälla redan från lagens ikraftträdande. Åtgärden är dock fortfarande i förhandlingsfasen, så Det är okänt vilket datum detta skulle vara.
Specifikt säger lagen att den första minskningen kommer att tillämpas ”från och med denna lags ikraftträdande och fram till den 31 december 2024”. Under den perioden kommer ”den maximala ordinarie arbetsdagen att vara trettioåtta och en halv timme i ett årligt genomsnitt.” Detta genomsnitt kommer att beräknas proportionellt.
Om denna åtgärd t.ex. slutligen trädde i kraft i september och upphörde i december, skulle det alltså ta fyra månader. Under dessa fyra månader skulle ett genomsnitt behöva göras så att veckoarbetsdagen i genomsnitt inte överstiger 38,5 timmar.
Maximal arbetsdag gäller under 2025
Slutligen förutser utkastet också början av den andra fasen för att minska den maximala arbetsdagen med ytterligare en timme, från de 38,5 timmar som skulle vara 2024 till 37,5 timmar per vecka från början av 2025.
Enligt dokumentet kommer ”den maximala varaktigheten av den vanliga arbetsdagen på trettiosju och en halv timme enligt denna standard att gälla med start 1 januari 2025.” Till en början, när denna gräns trädde i kraft, skulle den bibehållas.
Böter på upp till 10 000 euro för företag som inte följer den maximala arbetstiden
Om det utkast som arbetsministeriet har skickat till de sociala myndigheterna går vidare, som denna tidning redan har framfört, vill regeringen också reformera sanktionsregimen för alla de företag som inte uppfyller detta maximala antal timmar per kontrakt.
Enligt lagen om överträdelser och sanktioner i den sociala ordningen (LISOS) anses det redan idag allvarlig överträdelse överträdelse av reglerna och lagliga eller överenskomna gränser för arbetstid, nattarbete, övertid, kompletterande timmar, raster, semester, tillstånd, registrering av dagen och i allmänhet den arbetstid som avses i artiklarna 12, 23 och 34 till 38 i arbetstagarstadgan. Artikel 34 är det som reglerar den maximala arbetsdagen i arbetstagarstadgan.
För närvarande, beroende på graden av överträdelse, kan påföljden uppgå till 7 500 euro. Närmare bestämt kommer böterna att variera från 751 till 1 500 euro i sin lägsta grad; med 1 501 till 3 750 euro i sitt medelbetyg, och med 3 751 till 7 500 euro på sin högsta nivå.
Om utkastet går vidare är det tänkt att reformera denna sanktionsregim och skärpa sanktionerna. Å ena sidan kommer böterna att gälla för varje arbetstagare som anställs över den tillåtna gränsen, och inte för hela arbetsstyrkan. Å andra sidan kommer beloppet att öka på alla nivåer och kommer att bli sanktionerat: på en miniminivå, med böter på 1 000 till 2 000 euro; i medelhög grad, från 2 001 till 5 000 euro och, på högsta nivå, från 5 001 till 10 000 euro.
