Egenföretagare och företag som får en faktura med falska eller felaktiga uppgifter och dra av det på sina skattedeklarationer kommer också att bli föremål för påföljder av Skatteverket, utöver det vite som ålagts dess leverantör. Detta klargjordes av Central Economic Administrative Court (TEAC), i en nyligen genomförd resolution som slår fast det det finns ingen dubbelhet i sanktionen.
Detta är en viktig fråga, eftersom många egenföretagare, när de får en faktura från en leverantör, de inte noggrant verifiera att alla begrepp, liksom de innehållande som tillämpas, uppgår till rätt belopp. Detta beror på det betydande antalet kvitton som ackumuleras i många fall.
Således, när det är dags att lämna in motsvarande skattedeklaration – till exempel den kvartalsvisa momsdeklarationen – inkluderar de alla fakturor med motsvarande avdrag. Dock, Om leverantören som utfärdat dem har gjort ett fel eller har inkluderat felaktig information, kan statskassan också sanktionera verksamheten. som tar emot dem. Något som förutsebart skulle kunna lösas när statskassan tvinga egenföretagare att inkludera en QR-kod på fakturor att utföra dessa kontroller.
Med tanke på detta förtydligande från TEAC rekommenderade de experter som konsulterades på detta sätt att egenföretagare och företag granska i detalj de fakturor du får från dina leverantörer innan du drar av dem på skattedeklarationer. Underlåtenhet att göra det kan leda till böter på upp till 150 % av beloppet som verkligen borde ha tillfredsställt statskassan.
Den verksamhet som tar emot fakturan är också ansvarig om den innehåller falska eller felaktiga uppgifter.
TEAC-resolutionen hänvisar till fallet med ett företag som tillämpade avdrag i moms och företagsskatt på en faktura som inkluderade förfalskade uppgifter av emittenten. Treasury sanktionerade båda parter och hävdade att det rörde sig om två olika skatteöverträdelser och att det därför inte fanns någon dubblering av böterna.
Centrala ekonomiska förvaltningsdomstolen har ställt sig bakom Skatteverkets ståndpunkt efter anklagelsen om verksamheten, som menade att principen ”non bis in idem” (inte två gånger för samma sak) inte efterlevdes. Därför ansåg TEAC att ”det finns ingen dubbelhet i sanktionen.”
Vid utfärdande av fakturor med falska eller förfalskade uppgifter ”kan både den som utfärdar fakturan och den mottagare som drar av den straffas. Det finns ingen dubbelhet i sanktionen sedan dess Dessa är två olika överträdelser, begångna av olika ämnen, baserade på också olika fakta.”En är utfärdandet av fakturor med falska eller förfalskade uppgifter och en annan är utebliven betalning på grund av avdragsgill”, förklarade skattemyndigheten.
Enligt TEAC har denna resolution redan några prejudikat, bekräftat av två avgöranden från den nationella domstolen som dömde till förmån för statskassan mot egenföretagare och företag som hade dragit av kostnader i sina skatteuppgörelser som ingick i en faktura med data falskt som hade skickats av en leverantör.
Skatteverket säger att det inte alltid skulle behöva sanktioneras
På frågan om detta ärende klargjorde källor från Skatteverket till denna tidning att företag och egenföretagare inte alltid skulle behöva sanktioneras i dessa fall. ”Det är inte svart eller vitt. Som vanligt, När det gäller sanktioner är detta en fråga som måste bedömas från fall till fall..”
TEAC-resolutionen, uppskattade de, ”säger helt enkelt att det är möjligt att sanktionera på båda sidor. Det betyder inte att det alltid måste göras, utan att det är juridiskt möjligt”, sa samma källor till denna tidning. Därför ”måste varje fall granskas specifikt, om företaget eller egenföretagaren som fick fakturan inte riktigt insåg det…”, tillade de.
Påföljderna för att förfalska uppgifter på en faktura eller för att dra av dem är olika
Det främsta skälet till att TEAC argumenterade för att avslå företagets överklagande är att det rör sig om två olika överträdelser, begångna av olika personer. Å ena sidan utfärdande av fakturor med falska eller förfalskade uppgifter; och å den andra göra ett misstag i skatteavräkningen genom att dra av andra belopp än de som faktiskt skulle motsvara om den fakturan hade gjorts korrekt.
I båda fallen är de sanktioner som Skatteverket kan ålägga egenföretagare och företag olika, enligt den allmänna skattelagen.
Böter på upp till 75 % för förfalskning av uppgifter i utställda fakturor
I det första fallet anses det vara en mycket allvarlig kränkning, vilket kan leda till böter på 75 % ”av beloppet av alla de operationer som föranlett överträdelsen.”
Enligt definitionen av TEAC ska ”de fakturor som dokumenterar icke-existerande operationer anses vara falska, medan Fakturor med förfalskade uppgifter är sådana där de operationer som de hänvisar till finns, men uppgifterna i dem stämmer inte överens med de verkliga..” Till exempel de moms- och inkomstskatteavdrag som gäller, eller det totala belopp som ska betalas.
Påföljderna för att dra av fakturor med falsk information beror på hur allvarligt straffen är.
För sin del regleras sanktionerna för egenföretagare som i sina skattedeklarationer drar av de fakturor de har fått från en leverantör som innehåller felaktiga uppgifter i artikel 191 i den allmänna skattelagen (LGT), som hänvisar till skatteöverträdelser ” för att ha underlåtit att betala den skatteskuld som skulle bli resultatet av en självtaxering.”
Beroende på dess svårighetsgrad är dess mängder olika:
- Överträdelsen kommer att vara allvarlig ”när falska eller förfalskade fakturor, styrkande handlingar eller dokument har använts, utan att detta utgör bedrägliga medel.” I dessa fall, böterna kommer att vara proportionella från 50 % till 100 %beroende på fallet.
Överträdelsen kommer dock att vara mycket allvarlig, ”även om bedrägliga medel inte hade använts, när belopp som innehållits eller som borde ha innehållits eller insättningar på konto hade upphört att deponeras, förutsatt att de innehål- ningar som gjorts och inte deponerats, och insättningarna på konto vidarebefordrat och inte angett, representerar en procentandel som är större än 50 % av beloppet för sanktionsgrunden”, samlar LGT.
I dessa fall fastställer den allmänna skattelagen högre straff, vilket De sträcker sig från 100 % till 150 % av operationen. När det gäller TEAC-resolutionen fick företaget betala böter motsvarande 125 % av det.
