Europeiska unionen har redan redo utkastet till den nya förordningen mot sena betalningar som kommer att skärpa villkoren för dem som är sena med att betala räkningar. Detta fastställs i detta dokument, som väntar på godkännande av Europaparlamentet och som skulle träda i kraft 12 månader senare efter att kammaren gett grönt ljus.
Som förklarats av Europeiska kommissionen kommer den nya förordningen mot sena betalningar att ersätta den nuvarande förordningen, som går tillbaka till 2011, och kommer att tjäna till att bekämpa de negativa effekterna av uteblivna betalningar på mindre företag. Så, ”var fjärde konkurs beror på sen betalning av räkningar”, som förklarats av den europeiska institutionen.
Bland de mest slående åtgärderna i utkastet sticker införandet av en ny maximal betalningsperiod ut för kommersiella avtal och kontrakt med administrationen, som kommer att vara begränsad till 30 dagar. Förutom, en ny automatisk dröjsmålsränta fastställs, vilket kommer att uppgå till Europeiska centralbankens (ECB) referensränta plus 8 %. Alltså, om förordningen vore i kraft idag, företag som är sena med att betala sina fakturor de skulle behöva betala 12,5 % ränta till sina leverantörer.
Även om kommissionens förslag har utarbetats sedan den 12 september förra året, beror dess slutgiltiga godkännande på Europaparlamentet, där ändringar förväntas införlivas. Så, Även om viss information tyder på att det kan inträffa i februari, kan det ta ytterligare några månader.
Egenföretagare och företag kommer att hämta sina fakturor inom högst 30 dagar
Utkastet till den nya förordningen ”för att bekämpa förseningar i betalningar för kommersiell verksamhet” innehåller en rad åtgärder som till stor del kommer att påverka egenföretagare och företag som tecknar avtal med andra företag -både leverantörer och kunder – samt med administrationen , som i många fall betalar sina fakturor flera månader och till och med ett år efter att de har utfärdats.
Förordningen kommer att begränsa betalningsvillkoren mellan företag till 30 dagar istället för nuvarande 60
Den mest slående frågan i utkastet till den nya förordningen är minskningen av den maximala betalningstiden i kontrakt, vilket Det kommer att vara 30 dagar, istället för de 60 som för närvarande är fastställda i spansk lagstiftning.. ”Det är hälften av vad som finns nu, men med hänsyn till den höga digitaliseringsnivån i många saker och att elektroniska fakturor kommer att vara obligatoriska från 2026 för alla egenföretagare och företag är det genomförbart”, förklarade han till denna tidning Celia Ferrero, vice ordförande för National Federation of Self-Employed Workers Associations (ATA).
Men en av de debatter som för närvarande pågår inom EU-institutionerna kring denna fråga kretsar kring Om en längre period bör övervägas, i fall där en överenskommelse träffas mellan båda parter. En fråga som vice vd för ATA var emot eftersom det stora företagets dominerande ställning alltid kommer att väga mot det lilla företaget.
Dröjsmålsränta kommer att vara automatisk och obligatorisk för gäldenärer
En annan av de frågor som ingår i förslaget till förordning är tillämpningen av dröjsmålsränta som kommer att vara obligatorisk och kommer att fastställas till den ränta som fastställts av Europeiska centralbanken (ECB) vid tidpunkten för utebliven betalning, med en tilläggsavgift på 8 %. Således, om det vore i kraft för närvarande, skulle gäldenärer vara tvungna att betala, från och med den första dagen av förseningen, ett tillägg på 12,5 % på skulden.
”Den nya förordningen syftar till att bättre skydda borgenärer från deras gäldenärer”, konstaterade EU-kommissionen. ”Därför, de nya reglerna De föreslår att räntebetalningen ska vara automatisk och obligatorisk tills skulden är betald” lade de till.
För Celia Ferrero är detta en positiv åtgärd för egenföretagare, eftersom ”det som händer just nu är att Det förekommer fortlöpande brister som gör att dröjsmålsränta inte betalas efter överenskommelse mellan borgenären och gäldenären.. Efter godkännande kommer denna möjlighet att elimineras. Det blir obligatoriskt att betala”, han påstod.
Således skulle förordningen markera en väg mot ”en nolltoleranspolitik för sena betalningar. Om någon är sen, kommer att behöva ta på sig dröjsmålsränta, vilket händer med alla medborgare när du inte betalar i tid”, förklarade vice vd för ATA.
Förvaltningarna ska kontrollera att betalningen till huvudentreprenören förs över till de direkta underleverantörerna inom fastställda tidsfrister.
Till sist, en annan av nyheterna viktigaste som ingår i regelverket är den skyldighet som förvaltningarna De måste se till att deras entreprenörer i sin tur betalar de fakturor som motsvarar underleverantörerna. -ofta småföretagare och egenföretagare- inom den obligatoriska tidsfristen.
Denna åtgärd, som läggs till de tidigare, skulle träda i kraft ett år efter att Europaparlamentet godkänt förslaget, ”så att relevanta aktörer (till exempel offentliga myndigheter och företag) kan vidta nödvändiga åtgärder för att följa dem”, förklaras från Europeiska kommissionen.
Staterna måste övervaka efterlevnaden av bestämmelserna
Utöver dessa fastställer utkastet till förordning mot sena betalningar en rad frågor som alla medlemsländer måste tillämpa inom sina respektive gränser, med fokus på att förbättra konfliktlösning och övervaka efterlevnaden av den nya europeiska lagstiftningen:
- EU:s medlemsstater måste skapa en nationella medlingssystem för att lösa tvister mellan olika verksamheter.
- De måste ”ta upp frågan om kränkande avtalsklausuler och praxis genom en nationell lag” godkänd i varje land.
- EU:s medlemsstater måste utse de organ som ansvarar för utföra ex officio utredningar och upprätthålla de nya reglerna.
Egenföretagare ber att sanktionsregimen endast bötfäller ”ursprunget” till förseningen
Som förklarats av ATA för denna tidning, är en av de frågor som skapar mest kontrovers kring den nya europeiska förordningen mot sena betalningar sanktionssystemet. I denna fråga valde Celia Ferrero att det skulle etableras i varje land och sköta ”sin egen funktion.”
Såsom förklarat av ATA:s vice vd, bör sanktionsbestämmelserna straffa ”dålig praxis, eftersom sena betalningar är en bristande efterlevnad som inträffar i en kedja, så Det skulle vara nödvändigt att gå tillbaka till vem som är ursprunget för att sanktionera.”
Till exempel, i fallet med ett litet företag som är sen med att betala en leverantör, ”många gånger inträffar det för att det finns ett kontrakt ovan som inte har betalat. Det skulle inte vara rättvist att sanktionera verksamheten, utan snarare företaget som orsakade förseningen.. Därför tror vi att det fortfarande finns en viss debatt om dessa frågor”, avslutade Celia Ferrero till detta medium.
