Asanas senaste arbetsplatsundersökning har belyst de problem som plågar arbetsvärlden, vilket leder till kvävd produktivitet, ökad utbrändhet och minskat förtroende.
Covid-19-pandemin har satt outplånliga spår i arbetslivet. Från distansarbete och flexibelt arbete till bättre sammankopplade personal och större företagskultur, pandemin har på vissa sätt förändrat arbetslivet till det bättre.
Konsekvenserna av viruset, i form av arbetsarrangemang, ledde till att många upplevde en nivå av professionell autonomi som avsevärt förbättrade deras produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Bristen på pendling och förmågan att ta hand om anhöriga när de var hemma var också ett guldkant att ta ur en svår situation.
Det har också visat att bestämmelser kan och bör göras för att bättre inkludera personer med funktionshindersynlig och osynlig, i arbetslivet. Det har funnits många positiva bieffekter av en verkligt störande, skrämmande och oförglömlig global händelse, men trots att den har lagt ett visst avstånd mellan då och nu, fortsätter pandemin också att påverka arbetslivet negativt.
Det San Francisco-baserade mjukvaruföretaget Asana har idag (22 oktober) släppt State of Work Innovation Report 2024, som lyfter fram de fyra huvudutmaningarna som påverkar organisationer och den arbetande befolkningen sedan pandemin. För att samla in sina data undersökte Asana 13 066 kunskapsarbetare i sex länder 2024, nämligen Australien, Japan, USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike mellan februari och augusti i år.
Vem gör vad?
Asanas forskning visade att kapacitet och en tydlig förståelse av ansvar är en bristvara för många organisationer efter pandemin, med 68 procent av arbetarna som säger att deras chefer inte förstår deras arbetsbelastning. Detta har lett till en obalans i arbetsbelastningen där man litar på ett fåtal högpresterande för att få huvuddelen av arbetet gjort, enligt mer än hälften av de tillfrågade.
Forskning tyder på att anställda dräneras, mentalt och fysiskt, av för många onödiga, frånkopplade verktyg och en stor arbetsbelastning, vilket undersökningen varnar för har potential att leda till betydande utbrändhet.
Rädsla för förändring
Pandemin var onekligen störande och tvingade många människor att anpassa sig och förändras för att passa en förvandlad arbetsvärld. Mitt i ekonomisk press och tekniska framsteg organisationer har varit tvungna att omforma för att inte bara förbli konkurrenskraftiga, utan flytande.
Som framgår av undersökningen har frågan om låg motståndskraft och rädsla för förändring resulterat i att vissa anställda tappat förtroendet för de organisationer de arbetar för och blivit resistenta mot ytterligare förändringar. Endast 27 procent av de anställda som svarar anser att deras organisationer kan klara framtida utmaningar och mindre än en fjärdedel (24 procent) sa att deras företag uppdaterar strategiska mål baserat på ändrade prioriteringar.
Kopplar vi verkligen ihop?
Den tredje stora utmaningen för arbetslivet sedan pandemin som identifierades av undersökningen är frågan om huruvida vi faktiskt är inställda på våra arbetsplatser eller inte, eller om de många formerna av kommunikation på arbetsplatsen faktiskt fördjupar klyftan.
Enligt undersökningen är medarbetare ”mer frånkopplade än någonsin, med team som faller i silos, vilket leder till dubbla ansträngningar, slöseri med resurser och kostsam ineffektivitet. Lagen får snurra på hjulen istället för att driva verkliga framsteg.”
Bara 21 procent av svarande kunskapsarbetare tror att människor i deras organisationer kan arbeta effektivt över team och mindre än en femtedel anser att deras kommunikationsverktyg stödjer tvärfunktionellt samarbete. Intressant, men kanske inte förvånande med tanke på rapportens resultat, uppgav mindre än hälften (47 procent) av de tillfrågade att de förstår hur deras arbete tydligt passar in i organisationens långsiktiga mål.
Halsbrytande eller flaskhalshastigheter?
Asanas undersökning identifierade låg hastighet som ett allvarligt problem på arbetsplatsen efter pandemin. I en föränderlig värld är de företag som bättre kan anpassa sig och att göra det snabbt de som har störst sannolikhet att lyckas, därför kan flaskhalsar vara en betydande utmaning för moderna organisationer.
Ett beroende av föråldrad teknik och dåligt arbetsflöde kan avsevärt försvåra arbetsplatsen, med 94 procent av de svarande som uppger att de fortfarande är beroende av kalkylblad för att hjälpa till att hantera sitt arbete och 64 procent känner att deras företags samarbetsverktyg faktiskt gör jobbet svårare att utföra.
AI verkar som alltid vara ett kontroversiellt ämne, med nästan hälften (47 procent) av de anställda som är oroade över användningen av opålitliga data och 26 procent säger att deras organisation inte tillhandahåller tillräcklig AI-utbildning. 32pc erkände att de använde obehöriga ”skugga” AI-verktyg, vilket satte organisationer i riskzonen för cybersäkerhetshot.
”Den här rapporten är en väckarklocka för ledare”, säger Dr Rebecca Hinds, chef för Asanas Work Innovation Lab.
”De senaste fem åren har helt förändrat hur vi arbetar, men alltför många team har fortfarande fastnat i föråldrade metoder som tömmer produktiviteten. Att hålla fast vid dessa gamla vanor har kostat högt – lämnar team frånkopplade och överväldigade.”
Hon sa att organisationer måste gå bortom traditionella arbetsmetoder, till exempel att förlita sig på möten för att lösa alla problem och låta team ta till sig teknik i silos.
”AI har förmågan att hjälpa, men alltför många organisationer använder bara AI för att öka individuell produktivitet.
”Genom att tillämpa AI i hela organisationen får den ett kritiskt sammanhang för det arbete som pågår – vilket ger organisationer klarhet i vem som gör vad när. Först då kommer företag att skapa kontakter, röra sig snabbare, bygga motståndskraft och balansera arbetsbelastningen.”
