En ny dom från Högsta domstolen (TS) har godkänt att finansministeriet använder tredjepartsdata utan behov av samtycke i skatteförfaranden. Närmare bestämt Skatteverket kan innehålla personuppgifter från tredje part som inte är direkt del av skatteregistret i verifierings- eller inspektionsförfarandet.
Detta förfarande, som inte är ovanligt i Skatteverkets agerande, och som är motiverade under motiveringen av utredningen mot skattebedrägerier, Den får nu stöd av High Court i dess dom 1206/2025, från september förra året.
Enligt de tillfrågade experterna beslutar TS att det förfarande som ska följas av administrationen Det består av behandling av personuppgifter och inte en ”överföring” av uppgifter. Därför följer dataskyddsbestämmelserna. Båda aspekterna det stödja finansministeriets åtgärder.
- Användningen av tredje parts data av finansministeriet är ”legitim”
- Denna databehandling förekommer även vid beslagsförfaranden
Finansministeriet kan använda kunddata för att utreda egenföretagare, enligt Högsta domstolen
Han behandling av uppgifter tredje partbaserad på uppgifter från en bevisad skattskyldig, utförd av statskassan vid behandlingen av skatteakter – vare sig det gäller hantering, indrivning eller kontroll – får nu stöd av Högsta domstolen. Så länge användningen av dessa uppgifter svarar mot ”de befogenheter som den tilldelas i kampen mot skattebedrägerier.”
Som José María Salcedo, skattejurist och partner på Tax Litigation, förklarade för detta medium, är denna inkludering av data begränsad till de som är relevanta och nödvändiga för att fastställa fakta och för att fastställa en lösning i detta avseende. Och alltid, med en användning ”proportionell” till det legitima syfte för vilket de används.
I det av TS bedömda ärendet hade statskassan nekat avdrag för vissa fakturor till en skattskyldig, som hade utfärdats av ett familjeföretag. För att göra detta analyserade AEAT familjeföretaget och ingår i likvidationsuppgifterna för företagets administratörer, vilket bevisar familje- och yrkesband, för att neka avdrag.
”Vid utfärdandet av resolutionen, för att motivera förekomsten av en koppling mellan den skattskyldige i bolaget, inkluderade den i förlikningsavtalet olika uppgifter från tredje part, en del av bolaget, såsom aktier, för att motivera själva likvidationen som han dikterade” lade Salcedo till.
Dataskydd tillåter att nämna personer relaterade till skatteåtgärder
I den meningen, för Högsta domstolen, artikel 8 i organisk lag 3/2018 om dataskydd och artikel 6.1 c) och e) i den allmänna dataskyddsförordningen (RGPD), skydda denna databehandling, när det gäller att följa rättsliga skyldigheter eller allmänintresse.
Likaså hävdar TS att Skatteverkets agerande också omfattades av artiklarna 95 och 102 i lag 58/2003 (LGT), och att de ger förvaltningen befogenheter i frågor om förvaltning, kontroll och uppbörd av skatter, vilket förpliktar den att motivera de överenskommelser som den träffar med sina skattehandlingar. Därför, registrera namn eller andra relevanta personuppgifter som identifierar personer relaterade till skatteåtgärderna är motiverat att tillämpa skatter ”effektivt”.
”Högsta domstolen anser att det inte finns någon överföring, utan databehandling. De uppgifter som statskassan har använder den i det här fallet för att motivera och motivera en likvidation. Och den anser, just att detta syfte med din behandling för att utreda bedrägeri gör denna databehandling möjlig.
Denna databehandling förekommer även vid beslagsförfaranden
Den skattskyldige ansåg då att en olaglig överföring av tredje parts uppgifter hade skett, pga det fanns inget föregående medgivande från dessa tredje parter. Men nyansen av TS, som ansåg att det sker ingen överföring av data, utan snarare databehandling, är definitivt för att fastställa det slutgiltiga avgörandet, eftersom det tvärtom skulle ha inneburit bristande efterlevnad av dataskyddslagen. ”I det här fallet uppgav skattebetalaren att uppgifterna överfördes till henne. Hon tar emot förlikningen, och avtalet innehåller uppgifter från tredje part, som ska motivera förlikningen”, förklarade åklagaren.
Enligt honom är denna användning av tredjepartsuppgifter mycket vanlig, och förvaltningen gör det också till exempel när den skickar beslagsförfaranden till skattebetalare, där den innehåller uppgifter om huvudgäldenären.
Det är de anmälningar som Skatteverket utfärdar för att verkställa en utestående skuld genom utmätning av tillgångar, pengar eller rättigheter. Beslagsförfaranden kan skickas till tredje part, såsom kunder eller företag, om de har utestående betalningar hos en huvudgäldenär. När det inträffar måste denna kund eller företaget svara på anmälan och betala de utestående beloppen direkt till administrationeni stället för huvudgäldenären.
”Till exempel genomför du en renovering av din bostad och ett år eller två år senare får du ett beslagsbeslut som säger att om du är skyldig något till fackmannen som utfört renoveringen ska du betala det till AEAT. Denna typ av meddelande informerar bland annat om att denna skattebetalare har en skuld hos statskassan, eller storleken på denna skuld.. Och alla dina kunder får det här brevet.”
Likaså går dessa typer av anmälningar i samma riktning som det ärende som Högsta domstolen nyligen avgjorde, vilket anser att databehandling för att utreda eventuella skattebedrägerier är motiverad.
”Genom att betrakta att detta är databehandling, och inte dataöverföring, stöds detta beteende under behandlingen av denna typ av förfaranden. Så länge uppgifterna är relaterade till skattebetalaren och tillhandahålls, och tjänar det syfte för vilket de används, de kan använda dem”.
