Harry O’Farrell, CCO för det irländskägda klimatteknikföretaget ActionZero, säger att vi måste få människor att investera i att lära sig gröna färdigheter i tidig ålder.
Behovet av att Irland övergår till en grönare ekonomi och samhälle har aldrig varit mer akut. Det finns planer på plats – Irland har åtagit sig att halvera våra utsläpp av växthusgaser till 2030 och att nå nettonollutsläpp senast 2050. Men hur är det med vår förmåga att leverera på dessa planer?
Våra framsteg hittills, vilket framgår av vår utsläppsbana, tyder på en gapande klyfta mellan klimatpolitik och klimatåtgärder. Men vad händer när vi börjar vidta meningsfulla åtgärder? Har vi människor med rätt kompetens att leverera? Det växande kompetensgapet utgör en enorm utmaning. Många inom bygg- och verkstadssektorn skulle säga att det till och med kan kategoriseras som en kompetenskris.
Rapporten Build Up Skills – Ireland 2030 (BUSI) antyder att Irland förväntas få så många som 120 000 kvalificerade arbetare inom byggmiljöindustrin för att uppnå våra infrastruktur- och klimatmål till 2030.
Just nu behöver vi ingenjörer – en undersökning gjord av Engineers Ireland i början av året visade att nästan tre fjärdedelar av dess medlemmar var oroliga över bristen på ingenjörer med rätt kompetens. Vi behöver också skickliga hantverkare och byggnadsarbetare och står inför en brist på cirka 85 000 arbetare inklusive 61 000 personer genom lärlingsvägen.
Men med stora utmaningar kommer stora möjligheter och hur oroande denna kompetensklyfta än är, kommer den utan tvekan att erbjuda otroliga möjligheter till varaktig sysselsättning, men bara om vi kan ta itu med de olika hinder som för närvarande fungerar som en avskräckande effekt för dessa yrken. Så, vad är några av de saker vi kan göra?
Engagera skolbarn och deras föräldrar
Vi måste samarbeta med föräldrar lika mycket som elever i både grund- och gymnasieskolan om de givande karriärmöjligheterna inom teknik-, bygg- och grön energisektorerna. Vi har en generation människor som är ärrade från den gamla boom-bust-cykeln förknippad med byggande, som har både makt och inflytande över sina barns karriärvägar. Men vi måste inse att det här är annorlunda. Vi ser på 30 års arbete när vi går över till ett nettoutsläppsfritt samhälle. Befolkningen i Irland kommer också att växa med omkring en miljon människor till 2040. Det betyder att vi kommer att behöva ännu fler bostäder och investeringar i infrastruktur – allt samtidigt som vi uppfyller de bindande klimatmålen.
Skapa och kommunicera tydliga vägar för kompetensuppbyggnad
Vi måste tillhandahålla tydliga vägar för studenter och befintliga arbetstagare att höja kompetensen under hela sin karriär eller övergång till sektorn.
Efter gymnasiet valde jag att göra karriär inom elbranschen. Det var tills den keltiska tigern gick i konkurs, då jag stod inför två alternativ: emigrera eller uppgradera. Tack och lov valde jag det sistnämnda via en elektroingenjörsutbildning vid Cork Institute of Tecnology (nu Munster Technological University). Men detta var en väg jag var tvungen att undersöka, identifiera och i slutändan navigera på egen hand av ren nödvändighet – det var inte allmänt känt.
Bygg- och handelsarbete är fysiskt krävande arbete. Antalet unga människor som väljer lärlingsvägen har minskat avsevärt sedan den keltiska tigertiden, men vi ser också många äldre kvalificerade arbetare nå ett stadium där de går i pension eller väljer ett mindre krävande arbete. Vi måste göra det möjligt för fler att stanna kvar i sektorn när de blir äldre. Vi kan förse erfarna arbetare med färdigheter för att gå över till projektledning, arbetsledarroller eller ytterligare utbildning för att fokusera på klimatåtgärder.
Tänk om matematikplanen
Vi måste också tänka om hur vi undervisar i matematik. BUSI-rapporten lyfter fram den chockerande statistiken att avhoppen i ingenjörsutbildningar på tredje nivå är så höga som 70 procent. Detta visar kopplingen mellan matematik och teknik på andra och tredje nivån. Jag kämpade med matte på college och behövde veckovisa grinds för att komma igenom kursmaterialet. Jag var en kvalificerad elektriker som återvände till college som en mogen student för att slutföra en ingenjörsexamen och undrade om jag skulle ha stuckit ut om jag hade varit en yngre student.
Vi behöver helt enkelt hitta fler sätt att tillgodose flexibilitet i denna del av ingenjörsutbildningar. Det behövs en anständig nivå av förståelse för matematik, men i en värld av störningar i arbetskraften via mjukvara och AI, kan vi väl vidga vår definition av ingenjörskunskaper som behöver läras ut?
Intervention är nyckeln
John F Kennedy är berömt citerad för att säga: ”Kineserna använder två penseldrag för att skriva ordet ”kris”. Ett penseldrag står för fara; den andra för möjlighet. I en kris, var medveten om faran – men erkänn möjligheten”. Med rätt ingripande har vi en möjlighet som vi kan utnyttja, skapa en bemyndigad och skicklig arbetsstyrka av hantverkare och ingenjörer, som kan hjälpa oss att driva oss in i en bättre, grönare framtid.
Av Harry O’Farrell
Harry O’Farrell är kommersiell chef på det irländskägda klimatteknikföretaget ActionZero och är tidigare ordförande för Energy Cork.
