Rapporten fann att, när AI och digitala krav ökar, hamnar vissa organisationer på efterkälken.
Ibec, gruppen som representerar irländska företag, har släppt resultaten av sin Skills Survey 2025-rapport. Vad som upptäcktes är att av de som deltog rapporterade 82 procent av organisationerna en kompetensklyfta som undergräver produktivitet, innovation och konkurrenskraft.
Forskning fann att det finns en tydlig ”missmatch mellan tillgänglig talang och behoven i en modern ekonomi”, som har gått från att vara av marginell oro till ett ”stort strategiskt hot”. Särskilt som det, enligt Ibec, finns en förväntan bland arbetsgivarna att det kommer att bli ökad konkurrens om duktiga talanger under de kommande fem åren.
Rapporten konstaterade att kompetensgapet representerar en ”stor, systemisk utmaning för varje företag som försöker navigera i detta turbulenta landskap”, och tillade att ”den ekonomiska livskraften för både enskilda företag och den bredare irländska ekonomin beror på den snabbhet och effektivitet med vilken dessa strategiska kompetensbrister är adresserad”.
Mitt i en kamp för att attrahera och behålla duktiga medarbetare i en tät och konkurrenskraftig arbetsmarknadfann rapporten också att företag samtidigt känner pressen att hålla jämna steg med nya och framväxande teknologier, till exempel artificiell intelligens (AI). Ibec noterade att det verkar finnas ”varierande nivåer av strategisk prioritering när det gäller värdet av digitala och AI-kunskaper”.
Rapporten lyfte fram en fördjupad ”beredskapsklyfta” mellan stora företag och resursbegränsade små och medelstora företag, där större organisationer som deltog i forskningen visade sig ha dubbelt så stor sannolikhet att underlätta AI-utbildning med 30 procent, jämfört med bara 13 procent av bidragande små och medelstora företag.
Ibec konstaterade: ”Små och medelstora företag tvingas prioritera omedelbar drift- och efterlevnadsutbildning framför långsiktig strategisk kompetensutveckling. Rapporten bekräftar att kostnad och tid förblir de två viktigaste hindren för arbetsgivare när det gäller utveckling av personal.”
Finansiering av livslångt lärande
Internutbildning visade sig vara bland de mest populära formerna av kompetensutveckling, till stor del driven av tid och kostnad, men rapporten visade också att det finns ett behov av ökat samarbete med utbildningsanordnare. En fjärdedel av arbetsgivarna sa att de skulle prioritera ett starkare samarbete med det formella utbildningssystemet för att tillgodose deras kompetensbehov.
Ibec sa: ”För att övervinna hinder för deltagande och öka livslångt lärande värdesätter företag tydligt mer flexibla utbildningsmodeller (29 st), snabbare utveckling av nya färdighetsprogram (22st) och utökad vägledning för att navigera i det komplexa träningslandskapet (21st).”
Ibecs rapport konstaterade också att det nu är dags för den irländska regeringen att agera på den nationella utbildningsfonden (NTF), som är en dedikerad fond för att stödja utbildning av personer i arbete och de som söker arbete.
Organisationen förklarade: ”Den ihållande ackumuleringen av ett betydande överskott, som beräknas uppgå till 3 miljarder euro till 2030 även efter planerade neddragningar, signalerar ett tydligt underutnyttjande av resurser som är avsedda för utveckling av arbetskraft.” Rapporten noterade också att Irlands livslånga lärande har förbättrats till 16 procent men är fortfarande mindre än hälften av den för europeiska ledare, som Sverige (42 procent) och Danmark (32 procent).
”För att utnyttja denna tillgång måste regeringen permanent låsa upp NTF:s fulla potential genom att sätta ett maximalt mål för överskottet. Detta skulle möjliggöra dess heltäckande användning över hela ekonomin, vilket på ett avgörande sätt ökar industrins konkurrenskraft, motståndskraft och produktivitet”, sade rapporten.
Meadhbh Costello, en ledande befattningshavare för kompetens- och innovationspolitik på Ibec och en författare till rapporten, kommenterade resultaten och rollen av statligt stöd i arbetsplatsuppfostran: ”Med ett överskott på 3 miljarder euro som beräknas till den nationella utbildningsfonden finns det ingen ursäkt för underinvesteringar.
”Regeringen måste nu agera beslutsamt för att låsa upp dessa arbetsgivarbidragna medel och komma igång med utbildning och livslångt lärande. Genom att investera i beprövade uppgraderingsprogram som Skillnet affärsnätverk, Springboard+ och mikrokvalifikationer vi kan ge små och medelstora företag möjlighet att överbrygga den digitala klyftan och se till att vår arbetsstyrka inte bara är förberedd för framtidens arbete utan aktivt leder den.”
Hon tillade: ”Den här rapporten fungerar som en kritisk väckarklocka om att status quo i arbetskraftsutvecklingen inte längre är tillräckligt för att upprätthålla Irlands konkurrensfördel. Med talangbristen växande och interna resurser utträngda är det djupt oroande att företag som aktivt bidrar med 1 procent av sin lön till National Training Fund inte kan få tillgång till det stöd de behöver för att förbereda sin arbetsstyrka.”
För syftet med Ibecs forskning samlades data in från 281 VD:ar och seniora HR-ledare i små och stora företag inom fem breda industrisektorer, som tillverkade; detaljhandel, distribution och gästfrihet; hälsa och utbildning; professionella tjänster; och andra, odefinierade sektorer.
