Elizabeth Marsh från University of Nottingham delar med sig av forskningsinsikter som kan hjälpa dig att förbättra dina digitala arbetsvanor och minska stress.
Teknikrelaterad stress, överbelastning och ångest är vanliga problem på dagens arbetsplats, vilket kan leda till högre utbrändhet och sämre hälsa. Många av dessa problem har sannolikt ökat sedan distansarbete blev mycket mer utbrett efter pandemin.
2022 genomförde jag tillsammans med kollegor vid University of Nottingham en granskning av den akademiska litteraturen om baksidorna med digitalt arbete. Vi tittade på nästan 200 studier från det senaste decenniet, som avslöjade omfattande bevis på negativa hälsoeffekter av teknostress och relaterade effekter av den ”mörka sidan av den digitala arbetsplatsen”.
Med utgångspunkt i den forskningen undersökte vår nästa studie, publicerad 2024, om mindfulness och digitalt självförtroende – förmågan att tillämpa befintliga digitala färdigheter på nya enheter, appar och plattformar – kan bidra till att minska dessa negativa effekter.
Vi fann att att vara mer självsäker och medveten när man använder teknik kan hjälpa till att skydda hälsan för digitala medarbetare.
Mindfulness är en teknik för att utveckla icke-dömande medvetenhet om sina känslor, tankar och omgivning i nuet.
Det kan hjälpa vissa människor att undvika negativa vanor och reaktioner genom att lära sig att observera deras tankar och känslor och ställa in andan och kroppen som ett ankare. Att bli medveten om vanliga reaktioner på detta sätt kan hjälpa oss att reagera på ett lugnare och mer effektivt sätt.
Vår senaste studie kompletterar bevis som samlats in genom många decennier av mindfulnessforskning på arbetsplatsen, som har visat sin potential att minska stress och ångest bland arbetare, samt främja bättre mental hälsa och förbättra arbetsengagemang.
Även om vår forskning inte undersökte specifika mindfulness-tekniker, pratade våra intervjudeltagare om hur uppmärksamma hjälpte dem att minska stress på den digitala arbetsplatsen.
Det här kan vara så enkelt som att pausa några djupa andetag eller ta ett steg bort från tekniken under en kort period. Att kolla in sitt eget mentala, känslomässiga och fysiska tillstånd när de arbetade digitalt var också något som folk sa verkligen hjälpte dem.
Deltagare med högre nivåer av mindfulness tenderade att bli mindre överväldigade av teknik. De pratade om att undvika multitasking online – till exempel att läsa e-postmeddelanden under ett videosamtal – samt att fastställa tydliga gränser kring dess användning, som att bara använda teknik vid vissa tider på dygnet.
Det är värt att notera att vissa arbetare var oroliga över att ta sig tid att koppla ur, och noterade att de fruktade att bli sedda som slöa eller hamna på efterkälken.
Sammantaget upplevde arbetare som var mer säkra på tekniken mindre oro. Och de som var mer medvetna verkade bättre skyddade från de negativa aspekterna av digitalt arbete.
Våra resultat tyder på att även om digital mindfulness och självförtroende båda är viktiga för medarbetarnas välbefinnande, är mindfulness i slutändan effektivare än förtroende med teknik för att skydda mot teknostress.
Ändra uppfattningar för att förbättra välbefinnandet
I vår analys utforskar vi idén, baserat på tidigare studier, att mindfulness kan hjälpa till att minska ångest genom att förändra medarbetarnas uppfattning om digitala stressorer.
Till exempel fann forskare från universitetet i Turin 2019 att högre mindfulness bland lärare var förknippad med en mer positiv arbetsbelastningsbedömning och lägre frekvens av efterföljande utbrändhet.
I vår studie fann vi att digitala arbetare som var mer medvetna och digitalt säkra verkade ha en större känsla av agency när de arbetade digitalt. De var också bättre rustade att förändra sina digitala vanor till det bättre.
Dessa förändringar innebar att sätta gränser genom att implementera regler för hur och när man ska engagera sig på den digitala arbetsplatsen. Till exempel att stänga av aviseringar, samla e-post eller stänga av enheter i slutet av arbetsdagen.
Vissa deltagare använde också korta medvetna metoder för att reglera sitt engagemang med teknik och ta hand om fysisk och mental hälsa medan de arbetar digitalt. Fördelaktiga aktiviteter var att ta en kort paus från tekniken, gå en promenad eller göra en kopp te.
Reflektion är nyckeln till sunda digitala vanor
För att hjälpa anställda att trivas under den pågående digitala transformationen av arbetsplatsen bör organisationer överväga sätt att stödja personalen med digitala färdigheter och medvetna metoder. Annars riskerar de att arbetarna drabbas av ytterligare negativa effekter.
Genom att genomföra denna forskning fick vårt team att tänka på våra egna digitala metoder och identifiera områden för förändring. Till exempel att sätta tydligare gränser för att läsa och svara på e-postmeddelanden utanför arbetstid och ta fler pauser när du arbetar digitalt.
Det finns möjligheter för oss alla att utveckla våra egna färdigheter inom dessa områden, till exempel genom att engagera oss i utbildning eller självlärande för att höja våra digitala kompetenser för arbete och lära oss några grundläggande mindfulness-metoder.
Att reflektera över vad som fungerar och inte fungerar i din digitala arbetsdag kan vara ett bra ställe att börja för att främja sunda digitala arbetsvanor.
Av Elizabeth Marsh
Elizabeth Marsh är doktorand vid School of Psychology vid University of Nottingham och är forskningschef vid Digital Workplace Group. Hon har arbetat som praktiker, forskare och konsult inom den digitala arbetsplatsen i mer än 20 år och är en stark förespråkare för digital kompetens och digitalt välbefinnande på jobbet.
Ta reda på hur nya tekniska trender förändras i morgon med vår nya podcast, Future Human: The Series. Lyssna nu Spotifypå Äpple eller var du än får dina poddar.
