Vad EU:s nya plattformsarbetsdirektiv betyder för gigekonomiarbetare

EU-åtgärderna kommer att ta ett tag innan de träder i kraft, men plattformsarbetares rättigheter kommer att ges rättsligt skydd som kan upprätthållas av enskilda medlemsländer.

Idag (13 december) nådde EU politisk överenskommelse om en rad åtgärder som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för människor som arbetar på ”ad-hoc”-basis för teknikföretag som Uber, Lyft, Just Eat, Amazon Flex och Deliveroo.

Ledamöterna har försökt ta upp frågan om arbetsvillkor för vad som kallas ”spelningsekonomi” och ”plattformsarbetare” i flera år. År 2021 föreslog parlamentsledamöterna uppdateringar av den europeiska lagstiftningen för att ge dessa arbetstagare samma rättigheter som traditionella anställda.

Gig-ekonomiarbetare anses vara egenföretagare av många företag som anställer dem. Även om detta innebär att de kan ställa in sina egna timmar, betyder det också att de ofta nekas tillgång till socialt skydd och annat stöd som de behöver. Enligt den senaste utvecklingen inom EU kommer arbetstagare inom spelningsekonomin så småningom att ges bättre skydd under The Platform Work Directive.

I sina genomgångar om det nya direktivet hänvisar EU till arbetarna som ”plattformsarbetare”, vilket är ett erkännande av att många av de företag som förlitar sig på dem är digitala plattformar som tillhandahåller tjänster. Dessa tjänster sträcker sig vanligtvis från matleverans (Deliveroo, Just Eat) till transport (Uber, Lyft) till professionell expertis inom områden som skrivande och IT (Upwork, Fiverr). Arbetare som driver många av dessa företag är den moderna motsvarigheten till vad som brukade kallas ”udda-jobbare” under tiden före internet.

I en kommentar till direktivet beskrev Nicolas Schmit, kommissionär för jobb och sociala rättigheter, det som en ”historisk bedrift”.

”Plattformsekonomin har förändrat hur vi konsumerar och arbetar, och vi vill att den ska fortsätta att frodas. Samtidigt måste vi se till att det uppfyller samma arbets- och sociala standarder som offline-företag följer. Det här är en fråga om rättvisa, för både arbetare och företag.”

”En fråga om rättvisa”

”De nya reglerna som vi har kommit överens om (för att) säkerställa att plattformsarbetare, såsom förare och ryttare, får de sociala rättigheter och arbetsrättigheter de har rätt till, utan att offra flexibiliteten i plattformens affärsmodell. Arbetarna kommer också att förstå bättre hur automatiserade beslut tas. Plattformar kommer för första gången att ha rättssäkerhet i hela EU. Och konsumenterna kommer att fortsätta ha tillgång till plattformstjänster till hands, säger Schmit.

Direktivet kommer att kräva att företag som förlitar sig på gig-arbetare för att hålla sina tjänster igång att juridiskt erkänna förhållandet mellan arbetsgivare och anställd – även om det inte är traditionellt. Detta innebär att plattformsarbetare kommer att ha rätt till de arbetsrättigheter och sociala rättigheter som är förknippade med deras ”arbetarstatus”, såsom minimilön (i förekommande fall), kollektiva förhandlingar, arbetstid och hälsoskydd, betald ledighet, arbetslöshets- och sjukförmåner, och Mer. Personer som vill förbli egenföretagare kommer att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet utan att deras status förändras.

En del av direktivet är fokuserat på att främja större transparens i hur dessa tekniska plattformar använder automatiserade system för att hantera beslut som påverkar arbetsförhållandena, såsom att avsluta konton eller databehandling. Spelarbetare kommer att få nya rättigheter över sin egen data, inklusive rätten att överföra sina data från en plattform till en annan och fortsätta arbeta. Det kommer att finnas begränsningar för vilken data digitala anställningsplattformar kan samla in; till exempel kommer de inte att tillåtas att behandla data om någons känslomässiga eller psykologiska tillstånd, eller använda AI för att förutsäga om arbetare tänker gå med i en fackförening eller gå i strejk.

En lång väntan framför sig

Tyvärr, för många arbetstagare som för närvarande hanterar otillfredsställande förhållanden, kommer direktivet att behöva gå igenom en formell godkännandeprocess av Europaparlamentet och rådet och det kommer att dröja ytterligare två år innan EU:s medlemsländer måste få det införlivat med nationella lag.

När det väl blir lag kommer enskilda medlemsländer att kunna få tydliga uppgifter om hur många plattformsarbetare som är anställda av ett visst företag i deras jurisdiktion. De kommer att kunna övervaka företag för att säkerställa att de uppfyller sina rättsliga skyldigheter gentemot arbetstagare.