Huvudorganisationen för egenföretagare, ATA, och den för små och medelstora företag, Cepyme, har varnat under de sista timmarna av konsekvenser det kan få för företagen avsikten att sänka den maximala arbetsdagen från 40 till 37,5 timmar, vilket regeringen ensidigt har utan hänsyn till bl.a. olika sektorer eller föreslå kompensationsåtgärder. Som den här tidningen redan rapporterat kan en sänkning av timgränsen skjuta i höjden för många företag, särskilt mindre företag.
Faktum är att alla organisationer som representerar den spanska produktionsstrukturen är överens om att minskningen av arbetstiden i utbyte mot samma lön kommer att innebära en ”oöverkomlig” extra kostnad för många småföretag, särskilt inom vissa sektorer som t.ex chandel eller gästfrihet. För att hålla öppet lika länge måste de anställa eller betala mer övertid.
De senaste veckorna har spänningen vid förhandlingsbordet mellan arbetsministeriet och arbetsgivarna eskalerat. Företagsorganisationer CEOE och CEPYME kritiserade bristen på ”social dialog” av den verkställande makten att förhandla om denna åtgärd. Så pass att enligt båda föreningarna har arbetslaget skickat ett utkast till de sociala agenterna där det redan Alla tidsfrister är ”påtvingade” och inga ändringar eller kompenserande åtgärder accepteras.
Arbetsmarknadsdepartementet har för sin del meddelat att man återigen kommer att skicka ett nytt utkast till socialagenterna nästa måndag, med vilken han avser att avsluta trepartsförhandlingen. Han varnade dock Lorenzo Love, ordförande för National Federation of Self-Employed Workers Associations (ATA) och även vice ordförande i CEOE arbetsgivarförening, kommer att vara ”svår” att förhandla och genomföra en arbetstidsförkortning arbetskraft om, som hittills, regeringen ”kommer till förhandlingsbordet med slutresultatet markerat.”
För sin del presenterade den spanska federationen för små och medelstora företag (CEPYME) denna torsdag ett ”manifest” där han varnar för ”oupphörande” ökning av arbetskostnaderna, både på löne- och avgiftsnivå. De olika åtgärderna – från minimilönen till höjningen av MEI – tillsammans med arbetstidsförkortningen ”representerar en snedvridning av tvåpartslöneförhandlingar, säga upp avtal och tecknade avtal.” Och vad värre är, enligt förbundet kan de medföra en extra kostnad – på grund av övertid eller förlust av arbetad tid – på mer än 40 000 miljoner euro för företag, särskilt de minsta.
Som denna tidning redan har beräknat, i händelse av att ett företag ville täcka exakt den och en halv timme som varje arbetsdag skulle minskas varje vecka 2024, skulle det behöva betala 6 extra timmar per månad.. Det kan innebära i genomsnitt 120 euro mer för att täcka den tiden.
Arbetstidsförkortningen utan kompenserande åtgärder kommer att vara ”oöverkomlig” för småföretagen
ATA:s vd och vice vd för CEOE förklarade också denna torsdag i en intervju med Telecinco att det finns en ”trött” bland småföretagare på grund av de olika statliga åtgärderna som bara ökar deras kostnader trots att många av dem fortfarande inte ger fördelar. Enligt Amor, hälften av spanska små och medelstora företag, Nästan 700 000 deklarerade förluster förra året. Och ”för många företag, särskilt inom vissa sektorer som handel, gästfrihet eller frisör, kommer denna arbetstidsförkortning att vara oöverkomlig.”
Lorenzo Amor kom ihåg att det finns några kollektivavtal som Vissa löner och arbetstider inom alla dessa sektorer har redan undertecknats genom överenskommelse vid ett förhandlingsbord. ”Nu, efter ett år och tre månaders undertecknande av ett avtal för 2023, 2024 och 2025, vill de ändra regelverket genom ett kungligt dekret.” I denna mening kritiserade ATA:s ordförande och vice vd för CEOE försöket att ”ändra spelreglerna” genom en lag som har förhandlats fram. ”med ett stängt resultat.”
Hittills, som rapporterats av arbetsgivarna, ministeriet för Labour har avvisat alla kompensationsåtgärder för att mildra den förutsebara kostnadsökning som arbetstidsförkortningen skulle innebära för småföretagen. Ett exempel på detta är ökningen av tillåtna övertidstimmar – just nu är gränsen 80 – som CEOE begärde för att kompensera vissa sektorer som besöksnäringen som skulle tvingas stänga lokalerna i fler timmar eller anställa en annan person om arbetet var minskad arbetsdag. Denna begäran har hittills inte accepterats av styrelsen.
I denna mening gav vicepresidenten för CEOE och presidenten för ATA Frankrike som ett exempel där ”det är sant att arbetsdagen har minskat.” Amor påminde dock om att denna åtgärd har genomförts efter kollektiva förhandlingar där sociala avgifter har sänkts som en kompensationsåtgärd.
På samma sätt har Stiftelsen för tillämpade ekonomistudier (FEDEA) publicerade i veckan en rapport där den anförde angående arbetstidsförkortningen att ”vad som är önskvärt” skulle vara en överenskommelse mellan alla parter, från ministeriet, fackföreningarna och arbetsgivarna ”för adekvat genomförande, med singulariteter överenskomna av sektorer eller företag, i kollektiva förhandlingar.” Och även, tillägger rapporten, ”med kompenserande åtgärder för att mildra de negativa effekterna”, vilket kan vara en höjning av övertidsgränsen.
Egenföretagare och småföretagare kommer att drabbas mer av kostnaderna för arbetstidsförkortningen
Även med dessa kompensationsåtgärder skulle det finnas vissa sektorer vars småföretag också skulle drabbas av arbetstidsförkortningen. I själva verket, som Antonio Pedraza, ordförande för Financial Commission of the General Council of Economists (CGE), förklarade för denna tidning, för många egenföretagare och småföretag, Även en ökning av produktiviteten eller kompenserande åtgärder skulle vara tillräckligt för att kunna tillgodose en arbetstidsförkortning vid denna tidpunkt.
Enligt ordföranden för CGE Financial Commission innebär en minskning av arbetsdagen för många aktiviteter inom sektorer som handel eller hotell. antingen öka kostnaderna eller stänga i några timmar. ”Om de måste minska arbetsdagen och betala samma lön anställer de antingen mer övertid eller stänger under de timmarna”, sa ekonomen.
Men även om handel, gästfrihet och tjänster i allmänhet är det mest grafiska fallet, är det inte det enda.. Arbetstidsförkortningen vid denna tidpunkt kan vara ”dråben” för ”många andra aktiviteter”. Som verkstäder, transportörer och andra närstående företag”. Dessa företag har inte råd att låta sina anställda arbeta färre timmar för samma lön utan att offra en del av sin vinst.
Dessutom, varnade ordföranden för CGE:s finanskommission, måste vi ta hänsyn till risken att vissa företag, för att inte ta på sig denna extra kostnad, förlänger arbetstiden för sina arbetare i strid med lagen. Detta kommer direkt att skada dem som ”följer normen, att de kommer att behöva behålla lönerna i färre timmar, ta mer kostnader och förlora konkurrenskraft”.
Den genomsnittliga extrakostnaden kan överstiga 150 euro per månad och anställd
Som förklarats av olika arbetskraftsexperter, om arbetstidsförkortningen genomfördes i år skulle alla företag, oavsett sektor, vill behålla samma produktivitet varje vecka skulle jag behöva ta mig an en kostnad för en och en halv timme extra i veckan –sex timmar per månad– att få samma produktivitet som före arbetstidsförkortningen, genom att minska den till 38,5 timmar.
Detta, utan att ta hänsyn till vissa affärsaktiviteter som gästfrihet eller tjänstesektorn i allmänhet som, även om de har en ökning i produktivitet, De bör anta dessa timmar på samma sätt extra, eftersom de inte kan vara öppna under kortare tid.
Enligt arbetarstadgan får det belopp som ska erhållas för varje extra timme ”inte i något fall understiga värdet av den ordinarie timmen”, även om ett flertal kollektivavtal fastställer ett tillägg på detta belopp. Till exempel 50 % mer än värdet på den ordinarie timmen.
Efter det här exemplet skulle en anställd som tjänar den genomsnittliga lönen 2024, vilket är cirka 2 100 euro, få i genomsnitt 20 euro för varje extra timme. I händelse av att företaget ville täcka exakt den och en halv timme som varje arbetares arbetsdag skulle minskas varje vecka, Du bör betala sex extra timmar i månaden. Eller, vad är detsamma, i snitt 120 euro mer för att täcka den tiden, ett belopp som skulle vara högre då lönen också var högre.
